On the road again
Här kommer ett lite försenat resereportage.
Förra söndagen uppdagades den underbara möjligheten att få åka och se på Örebro - AIK på Behrn Arena i Örebro. Avspark 18:00 och avresa vid 15-tiden. När det var dags att köra av mot Örebro ringde jag min källa i stan för att kolla läget. Vi hade nämligen inga plåtar till matchen. Enligt honom var det tydligen rykten om att det kunde vara svårt att få biljetter och hans uppmaning löd: Skynda! Sagt och gjort, min chaufför stog på gasen. Väl framme vid arenan fick vi veta att det minsann bara fanns biljetter kvar i hemmaklacken. Föga lockande. Men vad göra? Vi hade ju åkt dryga 20 mil så det var bara att köa. I luckan får jag höra att efter att vi köpt våra biljetter fanns det bara 42st kvar på hela arenan. Lika sjukt som det lät, lika glada var vi över att fått tag i de vi hade i handen.
Likt två tonåringar som inte gillar att betala sneakade vi in på ena långsidan genom det beprövade "gå rakt fram och se bestämd ut" -knepet, som ju alltid funkar. Första raden på långsidan och vi kunde se ilnjedomarens näshår. Däremot var det svårare att se Porokaras konster på, för oss, bortre långsidan. Som MoMreporter och van att sitta på hedersläktaren var undertecknad inte helnöjd med situationen. Men, men. Vad göra som sagt?
Porokara snurrar med stackars Walid Atta
Så vad finns att raportera från Behr Arena? Några smågrejer:
- Att ÖSK sitter inne på en riktigt fin arena. Med konstgräs tyvärr, men hellre det än leråkrar likt Grimsta. Kändes modern och allt sånt.
- Att ÖSK:s klack var lite av ett skämt. Bland annat hördes sångraden "gamla, fina Örebro". Den känns sådär. Vet att de heter nåt fyndigt som anknyter till ÖSK-legenden Miro Kubistal (typ kubanerna (?)) men det kommer man inte långt på.
- Att det stog rätt många gnagare som antagligen inte fått biljetter till bortaklacaken, mitt i ÖSK-klacken och tjoade i godan ro. Känns rätt otänkbart i omvänt scenario. Alltså om det var AIK - Örebro på Råsunda (Södra Stå släpper ju in så många fler besökare, haha)
- Porokara var matchens gigant i första. Som han snurrade med först Markus Jonsson (som utgick efter typ 20 min p.g.a. skada) och sedan med totalt vilsne Walid Atta.
- Gillade även stenhårde Magnus Kihlberg som vann precis varenda närkamp på mitten, stängde av ytor, stog rätt och var just så där elak man ska vara i den defensiva rollen.
- Att AIK var blekt och profillöst. Denilson-wannaben (säger väl allt om en spelare?) Mutumba stog och hoppade över bollen några gånger, men hudfärg skapar inte en profil. För någon vidare fotbollsspelare är han inte den gode Martin. Inte med Allsvenska mått i alla fall.
- Att Gabriel Özkan som jag tror så hårt på var förargande blek.
- Att samme Özkan har en touch och ett steg som få andra har i Allsvenskan. Att han trots detta inte fick ett endaste dugg uträttat gör mig än mer förfärad.
- Att Öhrlund är ett skämt i målet. Jag har hört från olika håll att han visst har varit bra i år? Men jag säger som jag alltid sagt om den mannen. Står ständigt i roliga positioner, fumlar och är osäker som en Erland på fyllan i luften.
- Att Ivan Obolo måste varit strålande glad när Dulee kom in. Äntligen någon att passa till! För Obolo är, trots att han bara var godkänd, alldeles för bra för Allsvenskan.
- Att Ortiz's frispark var nästan lika vacker som en Chankovariant.
1-1 slutade matchen som ni säkert vet och ingen kan ha varit överlycklig med vad som bjöds under de 90 minuterna.
---
På väg tillbaka i bilen bevittnade vi något helt fantastiskt patetiskt. Att man gillar att slåss efter matcher och tycker det är kul och häftigt det lämnar jag okommenterat. De som är tunga håller sig till att sopa på andra tunga grabbar. Sen finns det de som tycker att det är ballt att leka att de är tunga. Vi såg ett gäng såna på väg till bilen efter matchen. De kanske var 10 stycken pojkar i 15-16års åldern som gick på gatan och skrek att alla minsann suger kuk i Örebro. Där går de bland vanligt folk och åsikterna bland betraktarna gick isär om de var ballast i stan eller just precis tvärtom. En dam, ca 50 fyllda, säger något - lite oklart exakt vad - men en av de här yngre, yngre, yngre, yngre, yngre grabbarna spänner ögonen i Örebrodamen och skriker som han aldrig skrikit förr: håll käften jävla fittkärringjävel samtidigt som han tog några kliv i hennes riktning. Då hon bara lugnt traskade på framåt och inte ens gav honom en blick verkade han besinna sitt ofantliga raseri och återanslöt sig in i gruppens trygghet. I min fantasi växte jag till Hulken och tog spolingen i kragen och bar honom hem till hans föräldrar och skvallrade att han sagt som han sagt. Men man är ju inget annat än en Svennebanan och jag gav honom en mördande blick som det inte var meningen att han skulle se och gick vidare.
---
Till sist en fet jävla känga till svensk fotbollsjournalistik.
Dagen efter gick att läsa i flertalet tidningar att Dulee gjort en blek insats. En insats han och alla gnagare måste gråta sig till sömns över. Han hade inte gjort mål! Han hade inte assat! Han hade inte ens dribblat av sisådär 100 ÖSKare med vackra Mutumbafinter! Han som värvats för så mycket pengar måste ju vara en stor stjärna som gör mål på varje bolltouch.
Nä, just det era jävla puckon. Han hade gjort exakt det han är bra på. Och vad är Dulee bra på? Vad är det för egenskaper han har som gör att AIK uppskattar honom såpass mycket att de plockar hem honom efter fyllekörningar och våldtäktsrykten? Inte fan är det hans Kakaliknande löpsteg eller han Inzaghikyla i boxen som ni verkar tro. Nä, och nu kommer väl hela sportjournalistsverige ramla av stolen, det är för hans 100%iga passningsspel (tror inte han slog bort en pass på Behrn Arena), för att han alltid är spelbar och för att han kan hålla i bollen, vända upp och slå passningar framåt i banan. När han gör allt detta, jobbar som ett djur och till och med vann ett par närkamper borde den som säger att han var osynlig se till att byta jobb illa kvickt. Varsågod, jag bjuder på den infon. Ni kan till och med få citera mig om ni vill.
Vi har tyvärr alldeles för få fotbollsälskande journalister i landet. De är journalister först och fotbollskännare som tvåa, som bäst. Det borde vara tvärtom. Nej Simon Bank, du ska inte ta illa upp när du läser detta för jag menar inte dig. Ring mig sen förresten, vi behöver prata lite.
/Murphy
Förra söndagen uppdagades den underbara möjligheten att få åka och se på Örebro - AIK på Behrn Arena i Örebro. Avspark 18:00 och avresa vid 15-tiden. När det var dags att köra av mot Örebro ringde jag min källa i stan för att kolla läget. Vi hade nämligen inga plåtar till matchen. Enligt honom var det tydligen rykten om att det kunde vara svårt att få biljetter och hans uppmaning löd: Skynda! Sagt och gjort, min chaufför stog på gasen. Väl framme vid arenan fick vi veta att det minsann bara fanns biljetter kvar i hemmaklacken. Föga lockande. Men vad göra? Vi hade ju åkt dryga 20 mil så det var bara att köa. I luckan får jag höra att efter att vi köpt våra biljetter fanns det bara 42st kvar på hela arenan. Lika sjukt som det lät, lika glada var vi över att fått tag i de vi hade i handen.
Likt två tonåringar som inte gillar att betala sneakade vi in på ena långsidan genom det beprövade "gå rakt fram och se bestämd ut" -knepet, som ju alltid funkar. Första raden på långsidan och vi kunde se ilnjedomarens näshår. Däremot var det svårare att se Porokaras konster på, för oss, bortre långsidan. Som MoMreporter och van att sitta på hedersläktaren var undertecknad inte helnöjd med situationen. Men, men. Vad göra som sagt?
Porokara snurrar med stackars Walid Atta
Så vad finns att raportera från Behr Arena? Några smågrejer:
- Att ÖSK sitter inne på en riktigt fin arena. Med konstgräs tyvärr, men hellre det än leråkrar likt Grimsta. Kändes modern och allt sånt.
- Att ÖSK:s klack var lite av ett skämt. Bland annat hördes sångraden "gamla, fina Örebro". Den känns sådär. Vet att de heter nåt fyndigt som anknyter till ÖSK-legenden Miro Kubistal (typ kubanerna (?)) men det kommer man inte långt på.
- Att det stog rätt många gnagare som antagligen inte fått biljetter till bortaklacaken, mitt i ÖSK-klacken och tjoade i godan ro. Känns rätt otänkbart i omvänt scenario. Alltså om det var AIK - Örebro på Råsunda (Södra Stå släpper ju in så många fler besökare, haha)
- Porokara var matchens gigant i första. Som han snurrade med först Markus Jonsson (som utgick efter typ 20 min p.g.a. skada) och sedan med totalt vilsne Walid Atta.
- Gillade även stenhårde Magnus Kihlberg som vann precis varenda närkamp på mitten, stängde av ytor, stog rätt och var just så där elak man ska vara i den defensiva rollen.
- Att AIK var blekt och profillöst. Denilson-wannaben (säger väl allt om en spelare?) Mutumba stog och hoppade över bollen några gånger, men hudfärg skapar inte en profil. För någon vidare fotbollsspelare är han inte den gode Martin. Inte med Allsvenska mått i alla fall.
- Att Gabriel Özkan som jag tror så hårt på var förargande blek.
- Att samme Özkan har en touch och ett steg som få andra har i Allsvenskan. Att han trots detta inte fick ett endaste dugg uträttat gör mig än mer förfärad.
- Att Öhrlund är ett skämt i målet. Jag har hört från olika håll att han visst har varit bra i år? Men jag säger som jag alltid sagt om den mannen. Står ständigt i roliga positioner, fumlar och är osäker som en Erland på fyllan i luften.
- Att Ivan Obolo måste varit strålande glad när Dulee kom in. Äntligen någon att passa till! För Obolo är, trots att han bara var godkänd, alldeles för bra för Allsvenskan.
- Att Ortiz's frispark var nästan lika vacker som en Chankovariant.
1-1 slutade matchen som ni säkert vet och ingen kan ha varit överlycklig med vad som bjöds under de 90 minuterna.
---
På väg tillbaka i bilen bevittnade vi något helt fantastiskt patetiskt. Att man gillar att slåss efter matcher och tycker det är kul och häftigt det lämnar jag okommenterat. De som är tunga håller sig till att sopa på andra tunga grabbar. Sen finns det de som tycker att det är ballt att leka att de är tunga. Vi såg ett gäng såna på väg till bilen efter matchen. De kanske var 10 stycken pojkar i 15-16års åldern som gick på gatan och skrek att alla minsann suger kuk i Örebro. Där går de bland vanligt folk och åsikterna bland betraktarna gick isär om de var ballast i stan eller just precis tvärtom. En dam, ca 50 fyllda, säger något - lite oklart exakt vad - men en av de här yngre, yngre, yngre, yngre, yngre grabbarna spänner ögonen i Örebrodamen och skriker som han aldrig skrikit förr: håll käften jävla fittkärringjävel samtidigt som han tog några kliv i hennes riktning. Då hon bara lugnt traskade på framåt och inte ens gav honom en blick verkade han besinna sitt ofantliga raseri och återanslöt sig in i gruppens trygghet. I min fantasi växte jag till Hulken och tog spolingen i kragen och bar honom hem till hans föräldrar och skvallrade att han sagt som han sagt. Men man är ju inget annat än en Svennebanan och jag gav honom en mördande blick som det inte var meningen att han skulle se och gick vidare.
---
Till sist en fet jävla känga till svensk fotbollsjournalistik.
Dagen efter gick att läsa i flertalet tidningar att Dulee gjort en blek insats. En insats han och alla gnagare måste gråta sig till sömns över. Han hade inte gjort mål! Han hade inte assat! Han hade inte ens dribblat av sisådär 100 ÖSKare med vackra Mutumbafinter! Han som värvats för så mycket pengar måste ju vara en stor stjärna som gör mål på varje bolltouch.
Nä, just det era jävla puckon. Han hade gjort exakt det han är bra på. Och vad är Dulee bra på? Vad är det för egenskaper han har som gör att AIK uppskattar honom såpass mycket att de plockar hem honom efter fyllekörningar och våldtäktsrykten? Inte fan är det hans Kakaliknande löpsteg eller han Inzaghikyla i boxen som ni verkar tro. Nä, och nu kommer väl hela sportjournalistsverige ramla av stolen, det är för hans 100%iga passningsspel (tror inte han slog bort en pass på Behrn Arena), för att han alltid är spelbar och för att han kan hålla i bollen, vända upp och slå passningar framåt i banan. När han gör allt detta, jobbar som ett djur och till och med vann ett par närkamper borde den som säger att han var osynlig se till att byta jobb illa kvickt. Varsågod, jag bjuder på den infon. Ni kan till och med få citera mig om ni vill.
Vi har tyvärr alldeles för få fotbollsälskande journalister i landet. De är journalister först och fotbollskännare som tvåa, som bäst. Det borde vara tvärtom. Nej Simon Bank, du ska inte ta illa upp när du läser detta för jag menar inte dig. Ring mig sen förresten, vi behöver prata lite.
/Murphy
Kommentarer
Trackback
