On the road AGAIN
Hela MoMredaktionen på plats. Simon Guru likaså (som enligt sig själv är MoMs största fan, men vi tror att det är många där ute som skulle känna sig förbisedda om vi gick ut med en sådan utmärkelse. "Flitigast förekommande kommenterare" däremot kan jag sträcka mig till). Sist, men inte minst, i vår kvartett var Mr London Calling från Sportbladet. Finbesök med andra ord.
Charmiga Yallavallen, fotat med charmig mobilkamera som vanligt
Precis som förra gången slogs jag hur otroligt uppklädda Assyriskas fans är. För en annan ser det ut som de kommer direkt från något bröllop. Inte alla då, men majoriteten gör det och speciellt den kvinnliga delen av publiken. Om de ser ut så här när de går på fotboll blir man ju lite nyfiken på hur de ser ut när de verkligen går på bröllop! Om de nu inte kommer direkt därifrån till fotbollsfesten? Det hela är lite oklart som ni märker. Jag vart helt snurrig. Och nu, över en vecka senare är allt fortfarande inte uppklarat. Hur som helst, publiken är snygga och uppklädda. Mitch och Simon Guru var, som de sanna Södertäljebor de är, givetvis även de tillpiffade. Mr LC hade slängt på sig gå-bort-kavajen, men själv var jag hjälplöst nerklädd och passade inte alls in. Jag noterade givetvis detta för nästa Yallavallenbesök.
På plan fajtades Assyriska med Jönköping Södra (med Olle "1-2" Nordin vid rodret). Matchen var fantastiskt underhållande. Not. Jönköping Södra hade inte enda individuellt skicklig spelare. Nr 11, vad han nu kan ha hetat, var duktig dock men JS var mer av en lagmaskin med rätt starka, taktiska spelare. Kollektivet var deras starka sida.
Assyriska med gamla Bajenliraren, Petter Furuseth Olsen på högerkanten och Dif-lånet Christoffer Näfver på vänsterkanten kändes spännande på pappret. I verkligheten var PFO stundtals helt lysande och alldeles för bra för sina lagkamrater men Näfver såg väldigt matchotränad ut med allt vad det innebär. PFO var matchens behållning. Gamle AIK-bekantingen Östlundh på mitten var tjock och trög i första men ryckte upp sig i andra. Näfver missade straff, 9an i JS satte en frispark från långt håll som gamle Bajenreserven Rytterbro i Assyriskas mål borde kunnat förhindra. Stora frågetecken kring uppställningen av muren. Hur var det med det där Simon Guru?
Assyriska har en riktig sköning i sin elva, Eddie Moussa. Han är en av två assyrer på plan och de är minst sagt olika, jag återkommer snart om den andre. Moussa springer ett maratonlopp under matchen. Alltså, han joggar inte en mara, han springer. Hela tiden. Han gjorde faktiskt ett mål också som VÄLDIGT tveksamt dömdes bort. Sen har killen rätt mycket attityd. Han låter sina medspelare höra när de inte gör som det passar honom, och det gillar vi ju såklart. Han springer nog lika mycket i andra halvlek som Östlund gör på en hel säsong. Intressant. Kort sagt en sköning.
Den andra assyren i laget är den förr så omtalade Stefan Batan. Hur han kan ha varit så uppskriven framstår som lite underligt när man ser honom på planen. Hans vänsterfot som var så känslig (enligt media), hans framåtanda och teknink, blabla. Både mot Åtvidaberg och nu på JS var han inget av detta. Det han däremot var, var rädd om frisyren och sina smalben. Han kommer inte in rätt i en enda närkamp, vilket blev vädligt tydligt mot ett ganska fysiskt inställt JS. Hur mycket nytta man har av en vänsterback som inte kan spela närkampsspel kan ni ju räkna ut själva. Visst han är med där framme rätt ofta men hans inlägg är bra en gång av tio. Min bedömning är dock gjord på endast två matcher, men det är å andra sidan lite så vi jobbar här på MoM. Vi gräver fram nyheter från ingenting, hittar på lite och använder osäkra, oseriösa källor. Hur som; antingen har Stefan Batan tappat allt det han kunde när Assyriska spelade i Allsvenskan eller så har han aldrig varit bra. Simon? Mitch? Någon? Som avslutning på Batandiskussionen tror jag inte att de AIKsupportrar som hotade att åka ner till Södertälje och ställa till det både för den unge Stefan och hans familj så här i efterhand är ett dugg missnöjda över hans val att sent om sider gå till DIF.
I slutet av matchen kommer då äntligen Superettans Totti, Göran Marklund, in i spelet och vips har PFO någon som han kan vägga med. Någon som är på samma nivå som han själv. Det samarbetet kan komma att bli otroligt värdefullt för AFF. Men några mål blir det inte för min favorit i Superettan.
Hur Mr London Calling var? Jag har ett sjukt bra ord som beskriver honom in i minsta detalj: tyst. Här sitter tre åsiktsmaskiner och surrar i 90 minuter om precis allt mellan fotbollshimmel och jord och mannen säger inte halv sju.
Nu tar det nog ett tag innan jag besöker Södertäljes vackra fotbollsteater igen.
/Murphy
Kul läsning min vän!
Jallavallen i all ära. Varför inte gå ner lite i divisionerna och se på trevlig div 4 fotboll i din egna komun? Har hört rykten om fin fina derbyn och att en B- eller kanske C-kändis leder skytteligan i hela div 4 (sanning eller lögn)...
Det vore kul att läsa om.:)
Hahaha, ska Fre bli landlagsaktuell???
vi får ser hur det blir med det där.... :D
Om det är någon som är landslagsaktuell så är det du Murphy, fantastiskt bra skrivet. Mr Wennman hade vart avis att inte ens varit den bästa skribenten på AFF läktaren. Gudskelov så klarar jag mig från de sämsta. haha. För det fanns ju några konstiga fotbollstyckare där.
Har helt missat detta helt underbara blogginlägg!
Fantastiskt bra skrivet Murphy, måste säga att det här är med o hugger på några av mina bästa alster ;)
Tycker att din analys av matchen är helt klockren, förutom att du överdrev lite vad gäller Dennis Östlundh.. Eddie behöver nog en hel match för att springa lika mkt som DÖ gör på en hel säsong, haha!!
Näfver har gått från en snabb ytter med bra inlägg till en långsam ytter med medelmåttiga inlägg och som fuskar i defensiven, känns sådär uppmuntrande att klubben värvar en otränad spelare med tre månader kvar av säsongen!
Nä, som sagt, bästa inlägget i MoM:s korta men ärofyllda historia!
